HonJessicaDuVet

Den här tjejen har potential, och den tjejen är jag!

Jag stod framför spegeln i badrummet och gjorde mig i ordning idag. Oftast när jag står och gör iordning håret eller sminket brukar jag inte reflektera så mycket över hur jag ser ut. Det är inget nytt. Samma gamla ansikte som jag ser varje dag. Jag har för länge sedan vant mig vid att det är så jag ser ut, inte mer med det.
Men om jag skulle titta lite närmre i spegeln, se efter lite mer så skulle jag kunna hitta detalj efter detalj som jag skulle vilja ändra. Därefter skulle det inte vara så svårt att se till resten av kroppen. Dra upp, dra in, dra ut, göm och glöm..

Men om jag då tar ett steg tillbaka och fortsätter att betrakta den där tjejen i spegeln. Ser jag inte ett leende då?
En glad gestalt full med drömmar och hopp. Trots alla de där små detaljerna som ibland kan göra mig så rasande, så kan jag se en helhet med ett syfte.

Det är detaljerna som är jag, och vissa detaljer kan jag välja att påverka genom kläder och smink. Men till sist så är det ändå bara jag som står där. En människa. Med fel och brister.
Och när jag ser in i de där ögonen, ögonen jag haft i 23 år. Så kan jag inte låta bli att känna ett stilla hopp växa inom mig. Den här tjejen har potential!

Det handlar inte om utsidan egentligen, det handlar om insidan.
Hurvida man är villig att bjuda på sig själv, dela med sig av det man har att ge.
Att sprida glädja, skänka tröst, vara en vän... Att älska med allt man har.
Eller vända all energi till en kropp som egentligen inte ÄR jag, utan bara en DEL av mig. En energi som inte gör någon något gott. Bara tar ned mig själv. Men man ska komma ihåg att man alltid kan jobba för att må bättre i och av sig själv, men den resan börjar på insidan och inte i det yttre.